www.EeckisDonna.blogg.se

2016-10-27
23:08:01

Tänk vad tacksam man kan vara ibland!

Jobbnätter med ett tappert försök att hinna sova, hinna med vänner och hinna med hästarna. Det är ibland en utmaning och när man då, som jag idag får en snapchatbild från en vän som skriver att hon precis tagit ena hästen på en timmes promenad, blir man så glad att man kan spricka! Där plockades ett måste bort på direkten och jag kunde andas lite lättare luft. Mano fick alltså en promenad runt den "vanliga hönsrundan" av Nathalie idag och jag kunde lägga dyrbar kvalitétstid på min vän Åse över en bit mat på Marieberg.
 
Sedan var det dags för stallsysslor och ridning, och Donna fick sig sitt dressyrpass i ridhuset med Carro & Gläntan som sällskap. Det hann ju givetvis bli bäcksvart ute och Donna som är så hiskeligt förtjust i mörker (ironi) skrittades till ridhuset.
 
Väl i ridhuset började jag arbeta med volter i hörnen för att mestadels nå mig själv då jag fokuserade på min centrering och försökte att tänka på att inte vika mig i midjan. Det blev väldigt mycket bättre idag och jag lyckades sitta rakt över hästen mestadels!
Sedan joggade vi igång lite smått och fortsatte med volter, öppnor och serpentiner. Donna var följsam och väldigt fin i sin takt idag och det kändes himla roligt!
 
Vi genomförde övningen som jag red på Q på Anki-träningen för ett tag sedan, först en sluta när man skär av hörnet för att vrida över i en öppna när man nått spåret. För att inte bli för statisk i övningen (då Donna gärna fuskar då) så lade jag även in lite skänkelvikningar där Donna först blev tvungen att vänta in mina hjälper, för att sedan flytta undan för både höger och vänster. Det kändes som jag hade henne med mig under hela ridpasset idag och hon var snällt frågande om vad hon skulle göra och inte alls sådär surt bitchig hon kan vara när hon hela tiden ska tycka en massa saker om vad vi ska göra och hur.
Skänkelvikningarna är ju lite trixiga, men när jag fick ordning på yttertygel, bog och bakdel så kunde vi genomföra riktigt trevliga förflyttningar faktiskt!
 
Slutligen lade jag in en sluta & öppna-övning där jag först vänder upp på medellinjen och behåller Donna i en sluta för att sedan vrida över och få en öppna framåt mitten. Vi var väl lite överallt i mitten på ridhuset, men här är ju inte vägen den viktiga utan momentet och jag tyckte hon fixade det tillfredställande. Det är när vi vänder upp i vänster varv som hon får lite svårt att bibehålla traven och gärna saktar av för att det blir jobbigt.