www.EeckisDonna.blogg.se

2017-02-26
22:16:00

När det enda negativa är en tappsko

Fick ut båda hästarna på genrep idag inför kommande tävlingen den 11/3, Sofia som pilot på Donna som testade sin ryttare lite väl mycket och galopperade och la sig på lite för mycket. Men får de bara rida ihop sig igen och hitta varandra så kommer det gå bra! Vem har sagt att det är lätt att rida travhäst liksom?
8km i 11,2km/h, totalt strax över milen med fram- och avskrittning.

Det var trevligt och Mano skötte sig fint även fast han blev lite stressad och upptrissad av Donnas beteende och la sig på lite mer än vanligt. Det enda negativa med dagens ridtur var att Mano givetvis trampa av sig en sko någonstans på vägen.. Ingenting jag märkte då underlaget var fint och han oberörd. Så nu får han gå som askungen till lördag när hovslagaren har tid att sko innan långträningen vi ska genomföra på lördag.
Men när det enda negativa är en tappsko, så inser man att man har kommit en bit på vägen!
 
Ibland blir det lite mycket i hjärnan när man ska försöka få allt att klaffa och den här veckan ser inte rolig ut i kalendern alls faktiskt.. Jag blir väldigt stressad av att ha en hel vecka inbokad när strukturen faller lite pladask då tiden inte räcker till, men det är bara jobba sig igenom den här veckan och se fram emot nästa veckas ledighet!
 
Mån - oplanerat
Tis - ev. ridhuset
ons - vila (ev. skrittas)
tor - vila
fre - oplanerat
lör - långpass i Gillberga
sön - skritt
2017-02-25
22:24:57

Vilodag och avundsjuka.

Idag hade jag bestämt mig för att ge hästarna en vilodag och mig själv också för den delen. Det händer ju inte så ofta som jag tar det lugnt och gör så lite som möjligt på en dag, men idag var det dags! Trots solsken utomhus och riktigt mysväder tvingade jag mig själv att ligga kvar i soffan och vägra resa på mig.
 
Imorgon kör vi genrep med Sofia, hon kommer ut och ska rida ihop sig med Donna ett par gånger innan distanstävlingen i pålsboda den 11/3. Sofia är duktig och rider bra, men när man har ett speciellt sto kan det kännas skönt att man som ägare känner sig säker på att de kommunicerar som de ska (speciellt med tanke på att jag ska ha virvelvinden Mano med mig också vilket gör det ännu mer viktigt att Donna & Sofia sköter sig själva).
 
Hela helgen är det Gothenburg horse show och många jag känner är eller har varit där.. och jag är så himla avundsjuk! Jag ville också åka dit, kolla fina prestationer, få inspiration och shoppa på mässan. Men jag jobbar och måste vara hemma.. Jag siktar på andra evenemang framöver istället!
2017-02-24
22:36:10

En mycket hästig vecka.

De senaste dagarna har känt mer än fantastiskt bra med båda hästarna faktiskt! Efter att Mano gick långturen i Gillberga på torsdagen så har han bara tuffat på och gjort enorma framsteg. Dagen efter långutren tog vi oss ut trots disigt väder, kallt och blåsigt och tränade övergångar. Känslan var fantastisk och vi hade en fin samling hela rundan runt! Då var han mer än dyr ska ni veta.
 
 
På lördagen gav jag mig ut barbacka på Mano som bara fick lufsa i skogen över stock och sten, det kändes som det var alldeles för längesen vi gjorde det. Vi fick sällskap av Carro & Gläntan också så det var mycket uppskattat av allihop!
 
Efter barbackaturen fick Donna jogga milen. Jag var lite osäker på vilken runda jag skulle ta men jag bestämde mig för att ta ”Grytsrundan” ifall hon var behaglig att rida och OM HON VAR! Donna var mjuk som smör att rida och jag kunde sitta som på den gamla goda tiden med enhandsfattning i trav och galopp och bara låta henne tuffa på lugnt och behagligt. Jag var så himla lycklig! Och på den sista biten på gärdet innan vi kom hem så blev Donna lite väl övertaggad och ville galoppera och jag lät henne göra det istället för att hoppa runt och studsa och tror ni inte att hon tar en högerfattning? Det blev dessvärre korsgalopp men det gjorde absolut ingenting för jag var så himla glad att hon bjöd in till högergaloppen som vi tragglat med nu i tre års tid.
 
 
När söndagen kom var det dags att träna Mano för Susanne igen efter 4 veckors hemmaträning. Jag ska erkänna att jag var lite nervös innan träningen för jag vill ju så himla mycket jämt.. Och ni ska veta att när instruktören står med hakan i marken och uppspärrade ögon redan i början av passet och är förvånad över hur mycket som hänt sen sist blir man glad! Nej, man blir mer än glad, man blir stolt och alldeles lycklig! Vi har tränat en del sedan sist och det är så himla skönt att någon annan såg att vi gjort vår läxa.
 
 
Sedan hade faktiskt båda hästarna förtjänat två dagars vila, och så också matte.. Men på onsdagen tog jag transporten med Donna till gillberga igen. Nu var det hennes tur att gå ett pass i de vackra skogarna runt sköllersta. Insåg för sent att stiglädren var alldeles för långa och att ridturen skulle bli tuff med tanke på det. Men jag bestämde mig för att varva att stå i lätt sits och rida lätt. Vi skrittade den första kilometern och sen red vi på som jag och Åse brukade göra när vi red ihop förr. Det var som att komma hem igen! Det tyckte både jag och Donna. Donna var mjuk och trevlig att rida så vi tuffade på i trav 15,4 kilometer i 13,1 km/h. Den sista kilometern skrittade vi, så turen blev totalt 17,4km. Det var fint underlag och mycket snö!
 
Torsdagen bjöd på lagom träning, först gick jag 60 minuter med Donna och sen skrittade jag behagligt på Mano ungefär lika länge i sällskap av Carro & Gläntan.
 
Så idag fick Donna vila medan Mano fick skritta strax över en mil i skogen över stock och sten.